Frågor och svar om ungdomsvården

FAQ ungdomsvård

• Hur går det till när en ungdom placeras på SiS?
  Det är socialnämden som bestämmer om en ungdom behöver vårdas på SiS och som ansöker om en plats. 

  När socialtjänsten bedömer att en ungdom behöver vård utanför hemmet kan de ansöka om vård enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Ansökan skickas till förvaltningsrätten som fattar beslut om placering. 

  Efter beslutet kontaktar socialtjänsten SiS placeringsenhet. De bedömer vilket ungdomshem som passar bäst utifrån ungdomens behov och tillgängliga platser.

• Hur länge kan en ungdom få vård på SiS?
  Hur länge en ungdom är placerad på SiS beror på situation och behov. 

  En placering kan vara allt från några dagar till flera månader eller längre. Socialnämnden prövar minst var sjätte månad om vården fortfarande behövs. Det är socialtjänsten som beslutar när en ungdom ska skrivas in och ut från SiS. 

  De flesta ungdomar behöver fortsatt stöd efter placeringen, till exempel i form av familjehem eller öppenvård.

• Vad är sluten ungdomsvård?
  Sluten ungdomsvård (LSU) avskaffades den 1 juli 2026 och ersattes av fängelsestraff för unga. 

  LSU var tidigare en påföljd för unga som begått allvarliga brott. Den som dömdes till LSU avtjänade straffet på SiS ungdomshem och fick vård under tiden. 

  Sedan den 1 juli 2026 döms unga mellan 15–17 år istället till fängelse för allvarliga brott. Från den 10 september kan även 14-åringar dömas till fängelse för särskilt allvarliga brott. Fängelsestraffet avtjänas på särskilda ungdomsavdelningar inom Kriminalvården. 

  Ungdomar som redan är placerade på SiS enligt LSU fortsätter att avtjäna sitt straff på SiS.

• Vad händer när man kommer till ungdomshemmet?
  När en ungdom kommer till ett ungdomshem möts hen av personal som ska se till att det blir en så bra start som möjligt. De första dagarna handlar om att förstå vad som händer, landa i den nya situationen och få stöd att känna sig trygg.

  Så här kan det gå till:

  • Genomgång av saker.
    Personalen kontrollerar vad ungdomen har med sig och förklarar vad som får tas in på avdelningen. Saker som inte är tillåtna förvaras säkert.
    
    
  • Kroppsvisitation och drogtest.
    Ibland görs en kroppsvisitation för att kontrollera att inga farliga föremål följer med in. Om personalen misstänker att ungdomen är påverkad kan de be om ett drogtest. Det här är en del av rutinen för att det ska vara tryggt och säkert för alla.
    
    
  • Information om vad som väntar.
    Ungdomen får veta hur en vanlig dag ser ut, vilka aktiviteter som finns och hur kontakten med omvärlden fungerar. Hen får också information om sina rättigheter, som rätten till skola och vård och hur man klagar om man tycker att något är fel. 
    
    
  • Kontaktperson.
    Varje ungdom får en egen kontaktperson som är där för att lyssna och hjälpa till. Kontaktpersonen kan svara på frågor och vara en länk mellan ungdomen, anhöriga och socialtjänsten.
    
    
  • Planering av vård.
    Ungdomen får berätta om sin situation och sina behov. Informationen används för att planera vården tillsammans med socialtjänsten.
• Hur bor man på ett ungdomshem?
  På ungdomshemmet bor ungdomarna på olika avdelningar utifrån sina behov. Flickor och pojkar bor på skilda avdelningar. Alla har sitt eget rum med säng, skrivbord och förvaring. 

  På avdelningen finns ett gemensamt utrymme med soffor, tv och sällskapsspel där ungdomarna kan umgås. Ofta finns också ett aktivitetsrum med till exempel tv-spel, musikinstrument eller gym. Varje avdelning har också ett kök där ungdomarna kan vara med och laga mat eller baka. På ungdomshemmet finns också ett större kök som lagar alla måltider och en gemensam matsal. 

• Vad är en låsbar avdelning?
  På en låsbar avdelning är dörrarna till avdelningen låsta och ungdomarna kan inte lämna avdelningen på egen hand utan personalens tillstånd. 

  Att vårdas på en låsbar avdelning betyder inte att ungdomarna ska vara inomhus hela tiden. Ungdomar har rätt till utomhusvistelse och aktiviteter, men möjligheten att röra sig fritt kan vara begränsad beroende på den individuella situationen. 

• Vilken vård och behandling får man på SiS?
  Vård och behandling planeras utifrån varje ungdoms behov och situation. 

  För att ta reda på hur behoven ser ut får ungdomen svara på frågor om sin situation. Frågorna kan till exempel handla om hälsa, familj, boende, skola, arbete och andra viktiga delar av livet. Svaren används när vården och behandlingen planeras.

  Tillsammans med ungdomen och socialtjänsten tar personalen fram en behandlingsplan som beskriver vad ungdomen behöver för stöd och hjälp och vad som ska hända under placeringen. 

  Behandlingen kan bestå av enskilda samtal, gruppaktiviteter eller andra insatser. Det kan till exempel handla om att få hjälp med aggressivitet och våldsamt beteende eller problem med alkohol och droger.

• Vilken personal finns på ungdomshemmen?
  På ungdomshemmen arbetar olika yrkesgrupper för att ge ungdomarna den vård, behandling, stöd och utbildning de behöver. Där finns bland annat behandlingspersonal, lärare och rektorer, psykologer, sjuksköterskor och kökspersonal, men också andra medarbetare som behövs för att verksamheten ska fungera.

• Går man i skolan på SiS?
  Skolan är en jätteviktig del av tiden på SiS och alla barn och ungdomar har rätt till utbildning som anpassas efter deras behov. 

  Vi vill hjälpa var och en att klara skolan så bra som möjligt. Alla våra ungdomshem har en skola med rektor och lärare. Eleverna får undervisning i de vanliga skolämnena, men undervisningen sker i mindre grupper. Teori blandas med praktik. De elever som når målen i ett ämne får betyg. Om det är lämpligt kan en ungdom få gå i skolan utanför ungdomshemmet.

• Har man med sig egna kläder?
  På de flesta ungdomshem får ungdomarna ha sina egna kläder, men personalen kan bestämma vilka kläder som är tillåtna. Tillsammans med socialtjänsten ser ungdomshemmet till att alla ungdomar har kläder som passar för årstiden.

• Får man fickpengar?
  Ja, ungdomar som är placerade på SiS har rätt till fickpeng varje vecka. 

  De som har fyllt 16 år får en högre summa än de yngre barnen. Ungdomarna ska så långt det är möjligt själva få bestämma hur de vill använda sina fickpengar och kunna göra egna inköp. 

• Vad kan man göra på fritiden?
  Vilka aktiviteter som erbjuds varierar mellan ungdomshemmen. Det finns ofta möjlighet att träna, vara utomhus, spela musik, spela spel, odla, laga mat och baka.

• På vilket sätt följer SiS barnkonventionen?
  FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, beskriver rättigheter som varje barn ska ha. Den gäller alla barn och ungdomar upp till 18 år.

  De viktigaste reglerna (artiklarna) i barnkonventionen är:

  • Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga behandlas sämre än någon annan. Hos SiS betyder det till exempel att vi ska bemöta barnen och ungdomarna på ett respektfullt sätt.
  • När vuxna fattar beslut som gäller barn ska de se till "barnets bästa". Det betyder att de alltid ska tänka på vad som är bra för barnet. ibland finns saker som är viktigare än "barnets bästa", men de vuxna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Hos SiS betyder det till exempel att vi kan bestämma att en ungdom inte får gå utanför avdelningen och att vi ska förklara varför vi säger nej.
  • Barn har rätt att leva och utvecklas. Hos SiS betyder det till exempel att alla barn och ungdomar har rätt till skola och till hälso- och sjukvård.
  • Barn har rätt att säga hur de vill ha det. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till barns åsikter. Det gäller också myndigheter och domstolar som tar upp fall som rör barn. Hos SiS betyder det till exempel att vi frågar vad ungdomarna vill ha hjälp med och att de får delta i planeringen av vården och behandlingen.
• Vad är särskilda befogenheter?
  För att ungdomarna och personalen ska ha en trygg och säker miljö har personalen rätt att i vissa situationer använda tvångsåtgärder, något som kallas för särskilda befogenheter.

  Det betyder att personalen till exempel kan besluta att en ungdom inte får ringa till vem den vill eller att personalen tar hand om saker som inte får finnas på institutionen.

  SiS särskilda befogenheter

  SiS har särskilda befogenheter på nedanstående områden (några av dem beskrivs närmare under andra länkar i menyn):

  • Begränsning av den unges rörelsefrihet (LVU, LSU)
  • Inskränkningar i rätten att föra telefonsamtal och ta emot besök samt regleringen av vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet (LVU, LSU)
  • Vård vid låsbar enhet (LVU, LSU)
  • Vård i enskildhet (LVU, LSU)
  • Hållas i avskildhet (LVU, LSU)
  • Omhändertagande av egendom (LVU, LSU)
  • Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning (LVU, LSU)
  • Skyldighet att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv- och svettprov (LVU, LSU)
  • Kontroll av brev och andra försändelser (LVU, LSU)
  • Förstörande av egendom (LVU, LSU)
• Får man ringa och ta emot telefonsamtal?
  Ungdomarna har rätt att tala i telefon på de telefontider som gäller på institutionen. Om personalen bedömer att behandlingen påverkas negativt så kan de förbjuda telefonsamtal.

  Ungdomarna har alltid rätt att kontakta sin advokat eller andra myndigheter.

• Får man skicka och ta emot brev?
  Ungdomarna hos SiS får alltid skriva och ta emot brev eller paket, men om personalen anser att brev som ungdomen får från eller skickar till en viss person påverkar henne/honom på ett sätt som inte är bra, har personalen rätt att läsa breven.

  Personalen får också kontrollera brev och paket om de misstänker att dessa innehåller något som man inte får ha på ungdomshemmet. Det kan till exempel handla om droger eller andra saker som ungdomarna kan använda för att skada sig själva eller andra.

  Brev till eller från advokat eller myndigheter får ingen öppna och läsa om inte den unge ger sin tillåtelse till det.

• Får man ta emot besök?
  Ja, det får man.

  Läs mer om vad som gäller på sidan: Besöka en ungdom på SiS.

• Vad är kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning?
  Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning

  När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför ungdomshemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor (kroppsvisitation). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att de kan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning).

  Om personalen misstänker att du har något som inte är tillåtet på ungdomshemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rätt att kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig.

  Personalen ska fråga dig om du önskar att någon viss personal är med vid kroppsvisitationen eller den ytliga kroppsbesiktningen.

  Visitation av bostadsrum

  Personalen har rätt att söka igenom den unges bostadsrum för att se att där inte finns något som man inte får ha på institutionen.
  

   

• Har personalen rätt att ta hand om ungdomarnas saker?
  Om en ungdom har något som kan vara farligt för honom/henne och de andra på ungdomshemmet, till exempel en kniv eller något annat som kan användas som vapen, så ska personalen ta hand om detta. 

  Personalen kan också ta hand om till exempel pengar, kontokort och mobiltelefon om de anser att ungdomen kan använda sakerna på ett sätt som inte är bra för denne och de andra intagna. Sakerna lämnas tillbaka senast när ungdomen skrivs ut.

  Om ungdomen har till exempel alkohol eller narkotika så ska personalen ta hand om det och förstöra det.

• Måste man lämna urinprov?
  Om personalen misstänker att ungdomen är påverkad av alkohol, narkotika eller andra droger så måste hon/han lämna till exempel urinprov eller utandningsprov.

• Får man vistas utanför institutionen?
  Om man är omhändertagen enligt LVU kan man få lämna ungdomshemmet för att till exempel träffa sin familj eller åka och handla.

  Planeringen av en vistelse utanför institutionen är individuell.

  Om ungdomen försöker lämna institutionen utan att ha fått lov till det har personalen rätt att hindra honom/henne.

• När får man permission om man är dömd till sluten ungdomsvård?
  Om ungdomen följer sin verkställighetsplan kan han/hon så småningom få permission. Hur lång tid det tar innan man får sin första permission är olika från person till person.

  Först får man bara permission tillsammans med någon i personalen, och då under några timmar. Om man sköter de permissionerna kan man också få lämna ungdomshemmet på egen hand för att till exempel besöka sin familj.

• Vad händer när man blir avskiljd?
  Om en ungdom är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger så kan personalen besluta att avskilja honom eller henne.

  Det innebär att ungdomen under en kortare tid, högst 4 timmar, får vara i ett särskilt säkert rum där man inte kan skada sig själv eller andra. Personal finns i närheten hela tiden.

  Så fort ungdomen är lugn får hon/han komma tillbaka till avdelningen.

• Vad är vård i enskildhet?
  Om personalen anser att ungdomens vård fungerar bättre om hon/han inte träffar de andra intagna hela tiden så kan ungdomen få så kallad vård i enskildhet. 

  Det innebär att man under en tid bor i en egen del av institutionen med personal i närheten hela tiden. Man får inte träffa andra intagna när man vill.

• Hur överklagar man beslut?
  Vissa beslut kan ungdomen överklaga till domstol. Pojken/flickan kan skriva till förvaltningsrätten att han/hon tycker att beslutet är fel och vill att det blir ändrat. Beslut som kan överklagas ska ungdomen alltid få skriftligt från institutionen.

  De här besluten går att överklaga:

  • Beslut om att man inte får ringa eller ta emot telefonsamtal.
  • Beslut om att man inte får ta emot besök.
  • Beslut om att personalen ska förstöra något som ungdomen inte får ha på institutionen, till exempel alkohol och narkotika.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.

  Hur överklagar man beslut om tvångsåtgärder inom sluten ungdomsvård?

  Ungdomen kan överklaga alla beslut som gäller honom/henne till domstol. Det innebär att ungdomen kan skriva till förvaltningsrätten att han/hon tycker att beslutet är fel och därför vill att det blir ändrat.

  De här besluten går att överklaga:

  • Beslut om på vilket ungdomshem man ska placeras.
  • Beslut om att man inte får permission.
  • Beslut om att man inte får ringa eller ta emot telefonsamtal.
  • Beslut om att man inte får ta emot besök.
  • Beslut om att institutionschefen läser ungdomens brev eller kontrollerar hennes/hans paket.
  • Beslut om att personalen ska omhänderta och förstöra något som ungdomen inte får ha på institutionen, till exempel alkohol eller narkotika.
  • Beslut om att kroppsvisitera eller ytligt kroppsbesiktiga ungdomen.
  • Beslut om att ungdomen måste lämna urinprov eller utandningsprov.
  • Beslut om avskiljning.
  • Beslut om vård i enskildhet.
  • Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta.
• Hur gör man om man vill klaga på vården och behandlingen?
  Om en omhändertagen pojke eller flicka är missnöjd med något på institutionen har han/hon alltid rätt att klaga till personalen eller till någon av de myndigheter som kontrollerar att institutionen följer lagen. Dit hör till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Justitieombudsmannen. Ungdomar som går i institutionens skola kan också klaga till Skolinspektionen. Ungdomen, hans/hennes anhöriga eller socialsekreterare kan klaga på vården när som helst.

  Exempel på sådant man kan klaga på:

  • Ungdomen får inte vara med och planera sin behandling.
  • Ungdomen tycker att hon/han blir fel behandlad av några i personalen.
  • Eleven tycker att lärarna i institutionens skola ger henne/honom för lite stöd.

  Så här gör man om man vill klaga på något:

  Det är ungdomen som bestämmer vem man vill klaga till. Man kan till exempel klaga till:

  • Kontaktperson, avdelningsföreståndare, institutionschef eller någon annan i personalen.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen, Skolinspektionen. 

  Ungdomen väljer själv hur hon/han vill klaga, genom att skriva brev eller ringa.

  Den som är osäker på hur man ska göra kan fråga sin kontaktperson eller någon annan i personalen. De kan hjälpa till att skriva eller att boka ett möte med institutionschefen, och med att ta fram adressen eller telefonnumret till myndigheten man vill klaga till.

  Om man skriver ett brev är det bra om man skriver under med sitt namn. Det gör det lättare att utreda vad som hänt eftersom den som utreder kan prata med den som som skrivit brevet.

  IVO:s telefonnummer för ungdomar på ungdomshem

  Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett särskilt telefonnummer för barn och ungdomar som är placerade på ungdomshem. Telefonnumret är 020-120 06 06. Dit kan man ringa på vardagar mellan klockan 09.00 och 17.00. Samtalet kostar ingenting. Om Barn- och ungdomslinjen är stängd kan man lämna ett meddelande på telefonsvararen.

  Ungdomarna kan också mejla till adressen beratta@ivo.se eller använda kontaktformuläret som finns på IVOs webbplats. 

• Vilka uppgifter har institutionen om ungdomarna?
  Personalen skriver in det som händer i vården och behandlingen i en journal. Det är viktigt att allt som rör den enskilda individen skrivs in i journalen så att ungdomen och personalen kan se att varje individ får den vård hon/han har rätt till.

  Ungdomen har rätt att läsa vad som står i journalen. Om hon/han tycker att någon uppgift är fel så ska personalen anteckna det i journalen.

  Ungdomar som vill veta vilka uppgifter institutionen har och hur de används ska fråga institutionschefen.

• Finns det skolsköterska i skolan?
  Alla ungdomshem ska ha skolsköterska. Du ska också få träffa skolläkare, psykolog eller kurator om du behöver det.